Vilka tvister är finansieringsbara? Oscar Holm är Co-Founder på Litigium Capital och aktuell som talare på Patentdagen 2022 där han kommer att prata om extern finansiering av immaterialrättsliga tvister i och utanför Norden. Vi tog ett snack med Oscar inför konferensen där han bla delar med sig av skillnader mellan att ”tvista” i Sverige och USA, vilka hindren är för SME-företag i tvist med en stor koncern och finns det andra alternativen för mindre bolag att kunna hävda sin rätt?

Berätta lite kort om dig själv och Litigium Capital?

Litigium Capital är en verksamhet som startades av mig och min partner Thony Lindström Härdin för drygt två år sedan. Vi arbetar med att finansiera juridiska tvister, så att fler företag därmed ska få möjlighet att få rätt. Konceptet är väletablerat utomlands men än så länge relativt okänt i Sverige, men vi ser starka tecken på att det börjar bli allt vanligare även här. Jag har tidigare arbetat i finansbranschen och Thony som advokat och bolagsjurist, och den kombinationen tror vi är idealisk för en sådan här verksamhet, eftersom den bygger på att göra bra riskbedömningar i såväl juridiska som finansiella frågor.

Vad kan deltagarna förväntas sig få höra under din presentation?

Jag kommer berätta om hur konceptet fungerar, i vilka situationer man kan använda finansiering, och de olika sätt man kan dra nytta av det. Sedan kommer jag också ge exempel på vad som inte fungerar, eftersom allt tyvärr inte är finansieringsbart.

Extern finansiering av patenttvister låter väldigt amerikanskt – hur länge har det funnits i Sverige?

Helt korrekt! USA är den största marknaden, även om konceptet faktiskt funnits ännu längre i Australien. Den nordiska marknaden började utvecklas för 5-6 år sedan, och då fanns det i princip bara en aktör på den svenska marknaden. Idag finns det i alla fall tre stycken lokalt etablerade spelare, vilket vi tycker är bra då det ger klienterna valmöjligheter och tillsammans kan vi arbeta för att ta hela marknaden framåt.

Hur fungerar det – är det stor skillnad mot i USA?

Egentligen inte – principerna är desamma: vi åtar oss att betala de kostnader som krävs för att kunna driva en tvist, och i gengäld får vi en andel av den ersättning som faller ut vid framgång i tvisten. Blir tvisten dock inte framgångsrik erhåller vi ingenting. Vårt system skiljer sig dock i vissa väsentliga avseenden mot USA, i det att advokater där kan arbeta med sk. contingency fees, dvs. där hela eller delar av ersättningen är framgångsbaserad. En annan skillnad är att svenska domstolar får anses vara mer försiktiga när det kommer till att döma ut stora skadestånd än i USA, i vart fall i domstolarna i vissa ”patenthavarvänliga” delstater.

Vilka tips har du för någon som funderar på att ge sig in i en tvist? Råder ni klienter att välja andra alternativ? 

Något man inte ska underskatta är att en tvist – oavsett om den är finansierad eller inte – alltid innebär hårt arbete för den som är part i tvisten. Det bästa resultatet i en tvist uppnås enligt vår mening när advokatbyrån och klienten har ett bra samarbete och där klienten betraktar tvisten som ett separat projekt och avdelar särskilda resurser för detta, så att t.ex. information och svar på frågor kommer fram i tid. Givet resursbehovet kan en vettig förlikning innan processen hunnit gå alltför långt ofta vara det bästa alternativet. Vi försöker därför alltid strukturera våra avtal så att våra klienter får behålla en större andel vid en tidig förlikning än senare i tvisten, så att de inte ska dra sig för detta. Att ha tvisten finansierad är ofta också ett bra sätt att få till en bättre förlikning, så det skulle nog vara mitt bästa tips!

Vilka är de vanligaste hindren för små och mellanstora företag i en tvist med en stor koncern?

I vår erfarenhet så är det oftast två: det finansiella och det operationella. Att som litet företag driva en tvist mot ett stort företag betyder dels att man måste ha stora ekonomiska resurser till sitt förfogande. Motsidan kan taktiskt välja att fördyra och förlänga processen för att trötta ut den mindre motparten. Ett annat hinder är personella resurser, dvs att ledning och nyckelpersoner får lägga mycket av sin tid på att engagera sig i tvisten på olika sätt, medan stora bolag har större möjlighet att avsätta personal för att arbeta i en tvist. Det är inte ovanligt att tvister håller på i både två och tre år (eller längre), och det är något man måste vara beredd på när man går in i tvisten, men att lägga så mycket tid och pengar på något med oviss utgång är förståeligt nog något som många drar sig för. Därför hoppas vi på att finansiering kan göra tröskeln något lägre för mindre företag som fått se sig överkörda av större.

Hur ofta slutar en tvist hs er med förlikning respektive domstol?

Generellt kan man säga att förlikning är något vanligare än dom.

Finns det andra alternativ för ett mindre bolag att hävda sin rätt? 

Överlag så kan man säga att möjligheterna tyvärr är ganska begränsade. De flesta rättsskyddsförsäkringar har ofta beloppsbegränsningar som i realiteten inte räcker långt när det gäller tvister av mer komplicerad art. De undantar ofta dessutom immaterialrättsliga tvister. Vi ser däremot vissa trender på försäkringssidan som är spännande och som ska bli intressant att följa. Trä- och möbelföretagen har till exempel tagit fram en speciell immaterialrättsförsäkring som är väldigt spännande, och som jag hoppas kan få bredare genomslag.

Finns det någon annan talare eller case du är nyfiken på i programmet? 

Det mesta lät spännande, men ser framförallt fram emot att höra paneldiskussionen om det enhetliga patentsystemet (eftersom ingen verkar veta riktigt hur utvecklingen kommer bli) och hur Ericsson jobbar med sin extremt stora patentportfölj!

Vad hoppas du att deltagarna ska ta med sig när de har lyssnat på dig?

Förhoppningsvis får de en liten aha-upplevelse och börjar fundera på hur tvistfinansiering kan användas i just deras verksamhet! Vi hoppas också generera särskilt intresse genom att bjuda på en liten war story från verkligheten där vi hjälpt en kund med finansiering av en patentintrångtvist i USA.